En lat dag

Idag har vi gjort... Ingenting. Tyvärr är alla moppar uthyrda, så vi är lite fast på området. Alltså vi har ätit frukost, lunch och middag på restaurangen som ligger tvärs över gatan, tagit ett otal dopp i poolen, blivit "kompisar" med grannarna som har två barn som Elliot bondat lite med, jag har lyckats bränna mig i nacken som var enda stället jag inte smorde in och vad mer? Inte så mycket.

Det är för långt att promenera till stranden, lite av en bummer. Men tydligen finns en annan strand som man kan ta taxi till och från och som dessutom ska vara mer barnvänlig. Så kanske tar vi oss dit i morgon. I morgon ska vi också träffa Alex "uncle" Mikael, som tydligen är någonstans i närheten. Ska bli kul! Jag har hört så många historier om honom men vi har inte träffats.

Medan jag skriver håller Alex för övrigt och härjar runt i huset på jakt efter Elliots tåg, som han fick i Bangkok och krampaktigt hållit i näven sen dess. Men det tycks vara försvunnet. Fasar för när Elliot själv kommer på det. Det har varit lite mycket som har försvunnit på sistone, börjar undra om vi blivit senila, ovanligt slarviga eller om det är lilleman själv som går och pillar in saker på omöjliga platser så vi inte hittar dem. Troligen är det en blandning.

Här kommer en bild från tidigare i veckan på Elliot och tåget, när han liksom ville visa upp tåget för kameran för att han var så nöjd med det. Så därför fortsätter vi att leta. Alex härjar runt här och vänder upp och ned på saker och då och då stannar han till och muttrar "Jag blir TOKIG", och så börjar han igen. Skam den som ger sig!